Frilansjournalist och statsvetare

Lobby för sexarbete får bidrag av Sida

Sida ger 31 miljoner kronor till Mama Cash, en organisation som arbetar för att sexhandeln ska ses som vilken bransch som helst. Detta trots att Sverige ser sexköp som ett brott och en form av mäns våld mot kvinnor.

Text: Kajsa Skarsgård      Foto: Quinn Norton

Sveriges kvinnolobby, som under sitt paraply samlar många av landets kvinnoorganisationer, reagerar starkt på stödet till den nederländska organisationen Mama Cash.
– Biståndspengar ska inte gå till att stärka en av de stora organisationerna som jobbar för att prostitution ska ses som ett arbete.Då stödjer man en idé om att kvinnor går att köpa, säger Stephanie Thögersen som är projektledare på Sveriges kvinnolobby.

Sidas första bidrag till Mama Cash var på 6 miljoner kronor. Hälften av pengarna skulle gå till arbete mot könsrelaterat våld, vilket enligt Sidas egen handlingsplan innefattar prostitution.
Tvärtemot denna syn menar Mama Cash att prostitution är ett yrke och använder därför bara termen sexarbete. Mama Cash definierar det som när en person, som må ha begränsade möjligheter men som utan att vara hotad eller manipulerad, väljer att sälja sexuella handlingar.
”Sexarbetares rättigheter” lyfts fram som en prioritet på Mama Cashs hemsida och är den fråga som ges mest utrymme där. Bland annat framhålls det som en myt att svenska sexköpslagen har begränsat marknaden för sexhandel.
Men Mama Cashs syn på sexköp har inte hindrat Sida från att utöka stödet till organisationen.
– Det är deras interna ställningstagande och vi har markerat i kontraktet att de inte får använda våra pengar till sådana frågor, säger Carolina Johansson Wennerholm som är ledande ämnesföreträdare inom jämställdhet på Sida.
Hon syftar på en klausul i det nya avtal som ger Mama Cash 25 miljoner kronor åren 2011–2016. Den säger att Sidastödet inte får gå till aktiviteter för att avkriminalisera ”sexarbetares klienter”, och använder därmed just den bild av sexköp som Mama Cash lobbar för.
– Om förutsättningen för samarbete är svenska normer i alla frågor blir det till slut svårt att hitta aktörer att jobba med, säger Carolina Johansson Wennerholm.

Det är små, kvinnoledda organisationer runt om i världen som genom Mama Cash får pengar och kapacitetsstöd. Bland annat ges stöd till organisationer som arbetar för lesbiskas rättigheter och för att hjälpa kvinnliga våldsoffer.
– Mama Cash gör ett väldigt bra jobb och är en av få aktörer som når dessa gräsrotsorganisationer för extremt utsatta kvinnor, säger Carolina Johansson Wennerholm.
Hon beskriver Mama Cashs arbete för kvinnors rätt till sin kropp, ekonomi och röst som helt i linje med svenska policyer och prioriteringar. Men både utvecklings- och jämställdhetspolicyn refererar också till det svenska arbetet mot prostitution och människohandel.

Sveriges kvinnolobby håller med om att Mama Cash gör många bra saker, men underkänner Sidas övriga resonemang.
– Det handlar om två diametralt olika synsätt på mänskliga rättigheter. Mama Cashs syn strider mot Sveriges ställningstagande att det är en typ av våld att köpa en annan människas kropp för sitt eget nöjes skull, säger Stephanie Thögersen.
Hon tycker inte heller att Sida genom en avtalsklausul undgår att stödja en fråga som Mama Cash prioriterar.
– Sidas stöd stärker organisationen i sin helhet, och gör så att den kan omfördela andra pengar för att jobba för legalisering av prostitution. Sida ger Mama Cash legitimitet, särskilt eftersom många länder är intresserade av att följa Sverige i frågan om kriminalisering av sexköp, säger Stephanie Thögersen.
Bland andra Frankrike, Irland, Nordirland, Skottland och Finland håller på att se över sina lagar. I november kontaktade en irländsk delegation Sveriges kvinnolobby för att få dess bild av sexköpslagen. Då hade den svenska organisationen Rose Alliance redan varit i Irland och fört fram sin kritik mot kriminaliseringen av sexköpare.
Rose Alliance drivs av personer som kallar sig för sexarbetare. Den fick 15000 euro av Mama Cash förra året, och får 40000 euro de närmaste två åren.
– Mama Cash är den stiftelse som är mest villig att ge pengar till sexarbetarorganisationer, säger Pye Jacobsson på Rose Alliance.

I år lanserade Mama Cash en särskild fond till stöd för grupper som arbetar för ”sexarbetares rättigheter”. Fonden ska hjälpa till att synliggöra kampen för ”erkännandet av sexarbete som arbete” och ”avkriminalisering av sexarbete”.
Sedan Mama Cash år 1985 tog ställning för prostitution som ett yrke har organisationen stött flera konferenser i frågan. På en stor internationell kvinnorättskonferens i våras var Mama Cash värd för ett seminarium med huvudpoängen att diskriminering av prostitution som yrke är ett slags könsrelaterat våld. Till panelen hade Mama Cash bjudit in personer som organiserar sig under titeln sexarbetare. På deras podium hängde en hjärtformad skylt med budskapet ”Avkriminalisera sexarbete”.

Det är få som motsätter sig att personer med erfarenhet av prostitution har en viktig röst i debatten om sexhandeln. Men de som kallar sig sexarbetarorganisationer har per definition redan tagit ställning.
Svårare är det att lyfta fram rösterna från dem som inte alls upplever det som ett vanligt jobb att hyra ut sig själva till främmande människors sexuella viljor, eller rösterna från dem som tvingas till det på samma marknad. De personerna har sällan viljan eller möjligheten att träda fram som representanter för sin verklighet.
I Sverige finns dock nätverket Pris, Prostituerades Revansch i Samhället, som stödjer den officiella svenska synen på prostitution och kriminaliseringen av sexköp.
– I Sverige är vi ganska blåögda för dessa frågor. Det finns en otroligt stark lobby för legalisering av prostitution och sexköp. Men det sker en positiv utveckling i många länder så det är väldigt viktigt att Sverige agerar draglok och inte indirekt bidrar till legalisering genom att stödja Mama Cash, säger Stephanie Thögersen.

Publicerad i OmVärlden 4 januari, 2012.


Stödet till Mama Cash väcker debatt

OmVärldens avslöjande om Sidas miljonstöd till den nederländska organisationen Mama Cash väckte genast reaktioner i den pågående prostitutionsdebatten.

EU-parlamentarikern Anna Hedh (S) kallar Sidas samarbete med Mama Cash naivt och kräver i Dagens Arena (4/12) att det upphör. Hon köper inte förklaringen att Sida genom en avtalsklausul undgår att stödja vad Mama Cash gör i prostitutionsfrågan. Debattören och individualistfeministen Louise Persson svarar på Newsmill (5/12) att det är stötande att någon överhuvudtaget upprörs över Mama Cashs stöd till ”sexarbetare”.

De två perspektiven speglar den debatt som pågår i Europa där den nordiska synen på sexköp ställs mot den nederländska och tyska. Den första utgår från sexköp som en form av könsrelaterat våld och ett uttryck för ojämlikhet, den andra från prostitution som ett självvalt arbete och en rättighet.
Paraplyorganisationen Europeiska kvinnolobbyn (EWL) har tagit ställning för kriminalisering av sexköp och anordnade i veckan en konferens på temat i Europaparlamentet. Där nåddes svenskar på plats av OmVärldens nyhet om Sidastödet till Mama Cash.
– Vi tycker att det är skandal, säger Wiveca Holst som är Sveriges kvinnolobbys representant i EWL:s observatorium.
Hon kommer just från ett välbesökt seminarium där representanter för sju olika partigrupper i Europaparlamentet har ställt sig bakom EWL:s upprop för kriminalisering av sexköp. Men i EU-länderna, och fortfarande i Sverige, finns stora meningsskiljaktigheter i synen på prostitution.

I Sverige splittrar prostitutionsfrågan kvinnorörelsen och HBT-rörelsen. Enligt RFSL går det att skilja på ofrivillig och frivillig prostitution, liksom detta och trafficking. Även RFSU är kritiskt till sexköpslagen. I Dagens Arena  (5/12) uttrycker RFSU sitt stöd till Mama Cash och dess arbete för att personer i prostitution ska få tillgång till hälsovård och slippa våld.
Anna Hedh (S) håller fast vid sin ståndpunkt (6/12) och ifrågasätter att Mama Cash är den enda kanalen för att kunna nå ut till små kvinnoorganisationer. Enligt kvinnolobbyn finns det heller ingen motsättning mellan att ge stöd till personer i prostitution och att kriminalisera sexköp.
– Vi har en lång väg att gå, men kvinnorörelserna i Europa är på vår sida och kämpar jättehårt, säger Wiveca Holst.
Bland andra Frankrike, Irland, Nordirland, Skottland och Finland håller på att se över sin lagstiftning. Danmark la i november ner planen på att kriminalisera sexköp. Men Wiveca Holst tror att Frankrike snart kommer att klubba igenom en sådan lag och att det kommer att få en stor betydelse för tongångarna i övriga Europa.
Det är en ojämn meningsstrid eftersom sexhandeln är en gammal mångmiljardindustri med starka lobbyintressen.
– Legaliseringsförespåkarna kan komma i en stor delegation och låta alla parlamentariker få besök, men kvinnoorganisationerna har oftast lite pengar och svårt att göra det, säger Wiveca Holst.

På sin hemsida skriver Mama Cash att de nu mer än någonsin är dedikerade till ”sexarbetares rättigheter”. Det handlar både om praktiskt stöd till utsatta personer i prostitution och kampen för att samhället ska behandla prostitution som ett vanligt arbete. En av de organisationer som får stöd av Mama Cash är svenska Rose Alliance som drivs av personer som kallar sig sexarbetare. Den fick 15 000 euro förra året och får 40 000 euro de närmaste två åren.
Pye Jakobsson på Rose Alliance säger att alla där jobbar som volontärer. Enligt henne räcker inte organisationens resurser till mycket mer än att ge direkt stöd till personer i prostitution, men att pengar också går till resor för att delta på möten och konferenser. Nyligen blev hon inbjuden av lokala organisationer i Irland och Finland för att träffa personer inblandade i arbetet med prostitutionslagstiftningen.
När representanter för Rose Alliance presenterar sexköpslagen som ett misslyckande utomlands väger orden tungt eftersom organisationen är svensk. Wiveca Holst ser därför Rose Alliance påverkansarbete som ett problem för den svenska och europeiska kvinnolobbyns strävan efter att sexköp ska kriminaliseras.
– Vi kommer att behöva resa mer och ta debatten med dem, säger Wiveca Holst.

Publicerad i OmVärlden 10 december, 2012.


Läs även granskningen av Rose Alliance som får bidrag av Mama Cash:
”Intern kritik mot förening för kvinnor som säljer sex”
”Frontfigur också i styrelse för strippklubb”

 

Kenji Yoshikawa’s quest for answers

The permafrost scientist, Kenji Yoshikawa, has walked, sailed and snowmobiled to places where few people have been. Now he is raising reindeer in Alaska, hoping they will take him across the Arctic.

Japanese bladesmithing crossing borders

Lacking other heirs, the 16th generation Yoshimoto bladesmith passed on the lineage to his Canadian apprentice, Murray Carter, who successfully has created an international interest for his unique knives.