Legaliseringen av marijuana i Oregon, USA, har fått cannabisindustrin att blomma ut. Men motstridiga regler och avsaknaden av forskning hämmar framgångssagan. Det gör också missbruket.

Text: Kajsa Skarsgård       Foto: Christina Sjögren

Ett högt plank skiljer Tysons Haworths mark från sina grannars. Vid huset står en grill och hans femåriga son kör omkring på sin eldrivna traktor och samlar ihop grenar. Men när han vill följa med sin pappa in på gårdens lager blir det stopp. Här får inga minderåriga vistas, och alla besökare måste registreras.

Vid ett bord står ett par anställda och rensar högar av cannabis. Blomknopparna är ett trassel av små torkade blad och bruna pistiller, sockrade med kristaller av kåda. Marijuanan läggs i stora plastlådor som staplas på varandra och märks med namn som Black Betty och Girl Scout Cookie.

Ute i en container hänger den senaste skörden fortfarande på galgar och torkar. Åkern vilar i väntan på våren, men i växthuset intill gror plantor under de starka lampornas gula ljus.

Här inne doftar det varmt hö. Det ligger utspritt mellan cannabisplantorna där också en och annan bönstickling letat sig upp. Gården är ekologisk och Tyson Haworth försöker skapa ett naturligt ekosystem för att hjälpa cannabisen att växa sig stark.

– Vi håller plantorna borta från droger, skämtar han och jämför konventionell odling med en kroppsbyggare som pumpar sig full med steroider.

Här i Oregon kan man stödja den lokala skolan genom att köpa en joint. 40 procent av den lagliga marijuanaförsäljningens skatt till går nämligen till en skolfond. Mindre andelar går missbruksprevention, polisen och kontrollmyndigheterna.

Rekreativ marijuana blev lagligt i Oregon 2015, men cannabis för medicinskt bruk har varit tillåtet sedan 1998. Att legaliseringen generar intäkter till samhället väger tungt här där skatteviljan är låg och skolan går på knäna.

Skattemässigt har legaliseringen varit en succé. Delstatens prognos var att få in 16 miljoner dollar i skatt under de första två åren. Bara under 2016 betalade industrin in 60 miljoner dollar.

Men eftersom cannabis fortfarande är olagligt på federal nivå i USA är det svårt för företagen att betala in sina skatter. Bankerna kan bli åtalade för penningtvätt om de hanterar drogpengar.

– En gång körde jag till skattekontoret med 70 000 dollar i kontanter, berättar Tyson Haworth som är aktiv i kampen för att cannabisindustrin ska få samma villkor som andra företag.

Varje laglig cannabisplanta måste bära ett chip så att produkten kan spåras från frö till försäljning. Innan marijuanan hamnar i butiken går den också igenom en mer rigorös kontroll än andra jordbruksvaror.

Dels undersöks förekomsten av kemikalier från bekämpningsmedel i cannabisen. Dels fastställs halten av cannabisplantas två främsta aktiva ämnen, THC och CBD. På detta vis kan kunden välja om hen vill ha mer av den avslappnande och psykoaktivt höga känslan av THC, eller CBD-ämnets lugnande inverkan på sinnet.

Eftersom cannabis är klassat som en illegal nöjesdrog i de flesta länder finns relativt lite modern forskning på hur cannabinoiderna fungerar i kroppen. Men anekdotiska belägg för deras mentala och medicinala effekter finns det gott om.

Tysons Haworths skifte från tomatodling till cannabisodling började med hans frus smärtsamma ryggskada. Rädd för att bli beroende av morfinet som läkaren gav henne, valde hon att i stället använda cannabis mot smärtan.

Hennes rädsla var inte obefogad. USA är det land i världen där mest morfin skrivs ut, och opiatmissbruket som har följt liknas nu med en epidemi.

Sherry Russel ber om råd och kollar priser i en cannabisbutik.

En annan person som vill slippa morfinet är 61-åriga Sherry Russell som har tagit sig till cannabisbutiken The Agrestic för att fylla på sitt medicinskåp. Hon lider av konstant smärta på grund av fibromyalgi och benskörhet.

– I femton år har jag klarat mig utan det där morfinskräpet och jag är evigt tacksam för det. Förut mådde jag så dåligt att jag ville ta livet av mig, men cannabisen har räddat mitt liv, säger hon med gråt i halsen.

Ett problem är att cannabis för medicinskt bruk inte skrivs ut på recept av läkare i vanlig ordning eftersom de lyder under nationella regelverk. Läkaren utfärdar bara ett patientintyg som ger rätt att köpa otaxerad cannabis, sedan får patienterna själva testa sig fram till rätt sort, intagningsmetod och dos.

Sherry Russel har precis upptäckt att butiken inte längre har den sort som hon brukar använda, så hon måste nu prova sig fram på nytt.

I avsaknaden av läkarråd spelar den engagerade personalen i cannabisbutikerna en viktig roll. Över disk presenterar de olika blomknoppars distinkta karaktär som om de vore fina viner, men i stället för att matcha det med kundens middagsplan ger de råd utifrån den önskade effekten.

Det var den medicinska cannabisen som banade väg för en generell legalisering, men det är nöjesbruket som har fått den lagliga industrin att växa explosionsartat.

The Agrestic har precis öppnat sin andra butik i småstaden Corvallis. På eftermiddagarna kommer en strid ström av människor hit. Unga, gamla, byggjobbare och kontorsnissar. De blir leggade och får vänta på sin tur i en lobby med ljusa väggar och glassiga tidningar. När de har köpt sitt röka, sin olja eller cannabischoklad kör de vidare.

Det enda negativa som den lokala polisen har noterat sedan legaliseringen är att drograttfyllorna förra året gick upp från fyra till 15, men de talen speglar polisens prioriteringar snarare än hur alla cannabisanvändare faktiskt tar sig fram i detta bilburna samhälle.

Baksidan av den ökade tillgången till marijuana märks mest inom missbruksvården. På behandlingshemmet Milestones bor omkring 20 ungdomar i slitna sovrum längs en korridor. Här har man inte sett till några extra pengar till följd av legaliseringen.

En av dem som varit här längst är en 17-åring som vi kan kalla Ryan. Han var tio år när han började röka gräs, tolv när han började odla själv, 14 när han började göra cannabisoljor och 16 när hans storskaliga företag slutade med en explosion.

Ryan slår sig lojt ner i en kontorsstol och med en experts självklarhet säger han:

– Legaliseringen har lett till sänkta priser och till att kartellerna inte är lika involverade i industrin. Och marijuana har definitivt blivit mer populärt.

Han gillade att det var till honom skolkamraterna kom när de ville ha gräs, men själva odlandet hade från början också ett tydligt mål. Han skulle tjäna ihop pengar för att gå på universitetet.

– Det som hände var i stället att jag helt slutade gå i skolan. Marijuanan grumlade mitt omdöme och förändrade mina mål. Jag kunde ha tagit studenten nu, men i stället är jag kvar på högstadienivå.

Suget efter cannabis finns fortfarande i honom. Ryan känner också hur år av rökande har försämrat hans minne och kognitiva förmåga. Han är säker på att vissa människor med ordnade liv kan använda cannabis utan att missbruka det, men tvivlar på om han någonsin kommer att vara en av dem.

Unga människor borde inte använda cannabis för deras hjärnor är inte färdigutvecklade, konstaterar Ryan.

– Det bästa skolan kan göra är att informera mer sanningsenligt om marijuana. För det är inte så farligt som de säger, men det kan definitivt sabba dit liv.

Fakta: Cannabis i USA
Hösten 2016 röstade ytterligare tre delstater i USA för att legalisera användningen av marijuana för personer över 21 år. Totalt sett är det lagligt i åtta av landets delstater, och ett 20-tal andra tillåter medicinskt bruk av cannabis. Enligt Arcview Market Research är cannabis den snabbast växande industrin, med en vinst på 6, 7 miljarder dollar i USA och Kanada förra året. Missbruksvården oroas över den ökade tillgången och de allt starkare produkterna, inte minst de i form av svårdoserade kakor och godis som blivit populära bland ungdomar.

Reportaget publicerades i Göteborgs-Posten den 27 mars 2017.

Fler bilder finns på Christina Sjögrens hemsida.