I juli började petrokemiföretaget Borealis i Stenungsund importera etan från den kontroversiella frackingindustrin. Skiffergasen levererades under medial tystnad, i ett av världens största fraktfartyg för etan. På landsbygden i östra USA lever de som betalar det miljömässiga priset.
Text och öppningsbild: Kajsa Skarsgård Foto: Christina Sjögren
Ett rådjur ligger och ruttnar bredvid skogsvägen utanför Linda Bakers hus. Frackingindustrins lastbilar saktar sällan in, trots skyltar om att respektera de boende. Linda, som egentligen heter något annat men är rädd att riskera sin inkomst om hon talar öppet, avvecklade sin ekologiska odling när gasbolaget Antero Resources började borra på höjden intill.
Bolaget testade aldrig hennes vattenbrunn innan utvinningen satte igång – de sa att den låg ett par meter utanför deras ansvarsområde. Därför har hon inget bevis på att hennes vatten tidigare var drickbart. Nu är det salt som havet. Salt är också det radioaktiva avfallsvatten som spolas upp i samband med frackingen.
Linda vill flytta, men alla hennes pengar är investerade i platsen som har förvandlats från lantidyll till ett industriellt område.
Hon tjänar nu pengar genom att hyra ut rum till alla de arbetare som anlitas för att jobba i gasindustrin. Det var en av dem som tyckte att hon skulle testa att tända en eldslåga mot vattenstrålen i köket, den luktade ju så konstigt.
Vattnet fattade eld.
– Då flippade jag ur, berättar Linda.
Sedan dess har hon provat vid fyra andra tillfällen, och en gång antände vattnet igen.
– Jag dricker aldrig vattnet längre och jag säger åt alla att inte röka i duschen, berättar hon.
Hälften av gasen till svenska västkusten
Den ökande internationella efterfrågan på billigt etan från skiffergasboomen har blivit en pådrivande faktor bakom fortsatta satsningar på fracking i USA. Antero Resources kalkyl är att etanet kommer att bli en allt större intäktspost.
Företaget beräknar att mer än hälften av dess produktion kommer att gå till den svenska västkusten, närmare bestämt Stenungsund där petrokemiföretaget Borealis bland annat tillverkar plast.
Antero Resources första leverans var beräknad till förra året, men protester och miljöföroreningar vid bygget av en gasledning (se den uppföljande artikeln) har successivt skjutit det på framtiden, och Borealis köper under tiden skiffergasen på annat håll.
Nyligen meddelandes att gasledningen beräknas vara klar i mitten av 2018. Sedan följer tio år av svensk import av skiffergas från Antero Resources gasfält i Ohio och West Virginia.
I november utropade Antero Resources sig till USA:s största producent av naturgasvätskor, med 5,2 miljarder kronor i intäkter årets tredje kvartal. Doddridge County i West Virginia, en landsbygdskommun med 8 000 invånare, är centrum för bolagets utvinning.
”Landsbygden offras”
– Det finns ingen som bryr sig om folket på landsbygden, vi har offrats för frackingindustrin, säger Mirijana Beram som är pensionerad från ett konventionellt gasbolag och engagerad i att informera om skiffergasutvinningens konsekvenser där hon bor.
Kommunsätets huvudgata utgörs av tre kvarter, kantade av gamla tegelhus. Här finns ett par enkla matställen och en bar med igenbommade rutor. Vid en bilmek står ett gäng trailers, ett så kallat Man Camp för tillresta gasarbetare. Utanför orten bor vissa i villor, andra i ihoplappade stugor.
Intill motorvägen som går genom kommunen ligger Antero Resources vattenanläggning dit 600 lastbilar om dagen kommer för att återvinna en del av de enorma mängder vatten som frackingen kräver, och som under processen förorenas av både tillsatta kemikalier och radioaktiva ämnen från berggrunden.
Men de flesta skiffergasanläggningarna ligger inte synliga för genomfartstrafiken, utan vid smala vägar som slingrar sig längs med vattendragen och upp på West Virginias kullar, förbi bostadshus och lantbruk. På satellitbilder syns frackingindustrins utbredning som ljusa fläckar i allt det gröna.
– Den är som en orm i gräset, gömd bland kullarna, säger Mirijana.
Blev avlurade sina rättigheter
Antero Resources är ett av de företag som kontrollerar mest gasrättigheter i regionen. Bland annat har de rätt till skiffergasen under Sandra och Joe Perebzaks tomt, i Noble County, Ohio. Efter att ha blivit uppvaktade av ett gasbolag skrev de för tio år sedan på ett uthyrningsavtal, vilket bolaget sedan sålde vidare med vinst.
På den tiden visste inte Sandra och Joe att frackingindustrin var på väg att expandera i USA, eller ens vad fracking var. Liksom många andra som har accepterat gasbolagens standardavtal förstod de inte heller att dess skrivningar gav industrin vidöppna dörrar till deras mark, till både de grunda och djupa fyndigheterna, så länge brunnarna producerar gas.
Sandra och Joe såg bara framför sig en konventionell, grund gasbrunn, en sådan som folket i de här trakterna haft på sina marker i generationer och som de själva har vid sin uppfart: två tankar instängslade på ett tiotal kvadratmeter, som ibland rapar gas men inte gör mer väsen av sig.
Sandra och Joe Perebzaks framför de konventionella gasbrunnarna på deras uppfart.
En utvinningsstation för den djupt liggande skiffergasen upptar däremot i snitt ytan av en fotbollsplan, och dubbelt så mycket när brunnarna borras och frackas. Utöver det krävs vägar för den intensiva lastbilstrafiken och betydligt större gasledningar i marken.
Eftersom Antero Resources redan når Perebzaks gas från horisontalt borrade brunnar på en annan fastighet är familjen för tillfället inte orolig för att få en industrianläggning på tomten. I stället är det Antero Resources kompressorstation uppe på kullen som oroar.
Osynliga men giftiga utsläpp
Motorerna brummar konstant i den tidigare tysta lantmiljön, och när stationen behöver släppa ut gas för att lätta på trycket låter det som jetmotorer. Bullerskyddet som Antero Resources utlovade på bymötet sattes aldrig upp.
För det mänskliga ögat ser skorstenarna rökfria ut. Tittar man på dem genom en industrifilmkamera, gjord för att identifiera gasläckor, syns däremot tjocka plymer av utsläpp bölja i vinden. Kameran identifierar bland annat växthusgasen metan och de cancerframkallande ämnena bensen och formaldehyd.
– Vi är inga trädkramare, men gud har välsignat oss med detta vackra land så vi måste förvalta det väl. Gasutvinningen måste ske respektfullt och reglerat, säger Sandra.
Skrämseltaktik mot kritikerna
I somras ledde frackingen till en jordbävning i området, men få vågar tala om sin rädsla. Alla är beroende av industrin och dess mäktiga vänner, genom egna eller anhörigas jobb.
Många av jobben som skapats lokalt är enkla eller temporära, men behövda. Det finns också de som har blivit mångmiljonärer på att sälja mark och rättigheter till gasbolagen.
När Sandra och Joe överklagade tillståndet för ytterligare en kompressorstation på kullen svarade Antero Resources advokat med att begära att de skulle dömas att betala bolaget för alla kostnader som överklagan orsakat. Vettskrämd ringde Joe miljönämnden som lugnade honom med att han inte kan straffas för att han använder sin rätt att överklaga.
– Då förstod vi att Antero Resources körde skrämseltaktik, säger Joe.
Ett eldklot sköt upp i luften
Det är inte bara gasbolagens advokater som skrämmer människor här, skrämmer gör också de stora mängderna lättantändlig gas som flödar i närheten av folks hem.
Stanley, en man i Doddridge County med vardagsrummet fyllt av jakttroféer, har fem Antero Resources-stationer inom några kilometers avstånd. En tidig morgon förra året såg han hur ett eldklot sköt upp i luften vid en av dem. Han kontaktade larmcentralen och bolaget via radio, eftersom det saknas mobiltäckning i dalgångarna.
– Vanligtvis får vi som bor här inte reda på incidenter förrän dagar efteråt när vi hör dem prata om det över radion, säger Stanley.
2013 dog två arbetare och tre skadades vid en explosion på en av Antero Resources stationer. Något krishanteringssystem för de som bor vid gasanläggningarna finns inte, och brandkåren består av frivilliga krafter. Efter en explosion på ett annat bolags kompressorstation i september fick de gå från hus till hus med evakueringsordern.
– Frackingindustrin är ett nödvändigt ont. Om detta kan hjälpa till att skapa några jobb i Sverige känns det i alla fall bättre, säger Stanley.
Kämpar i motvind för en bättre framtid
I grannkommunen Wetzel County visar Bill och Marianne Hughes att en annan framtid är möjlig. Solpanelerna på deras tomt producerar mer energi än vad paret förbrukar och de hoppas en dag ha en elbil som de kan tanka med överskottselen.
Bill och Marianne Hughes har räknat ut att investeringen i solpaneler betalar sig på 10 år.
De har bott här i 40 år, omgivna av gröna kullar och små bäckar, avsides från bilvägar och andra hus.
När Antero Resources rapporterar om sin framgångsrika expansion är det bland annat denna plats det handlar om. Bolaget har köpt grannens mark på en av höjderna för att börja fracka och försöker köpa upp gasrättigheterna under paret Hughes tomt.
Bill och Marianne äger en tiondel av rättigheterna, men de kan ändå förlora kontrollen över dem om de står de i vägen för Antero Resources möjlighet att nyttja sin gas. Deras strategi är därför att anlita en advokat och få till ett så begränsande hyresavtal med bolaget som möjligt.
– Vi har aldrig hört något gott om Antero Resources. Bolaget hamnar långt ner i studien ”Disclosing the facts” som rankar hur öppna frackingbolagen är med sin hantering av kemikalier, avfall, utsläpp och samhällspåverkan, säger Bill som själv bidragit med foton till rapporten genom sin mångåriga dokumentation av frackingen i området.
Han berättar att bolagen kan planera sina anläggningar så att luftföroreningarna från var och en hamnar under den gräns som medför ökad reglering, och att de i stället kan ha flera anläggningar, ibland bara i juridiska termer men på samma plats.
I sina tillståndsbedömningar tittar inte myndigheterna på de samlade utsläppen som ett område utsätts för. Varken Wetzel County eller Doddridge County har ens några luftföroreningsmätare, och tillsynsmyndigheterna är både underfinansierade och underbemannade.
– Ni ska veta att frackingen har ett pris, och det är vi här som betalar det, säger Marianne.
En version av den här artikeln publicerades i Dagens ETC den 7 december 2017. Den föregicks av denna artikel.
Antero Resources har kontaktats för en kommentar, men inte återkommit. I mars 2018 svarade Borealis vd på kritiken i Dagens ETC.
Fracking
- Hydraulisk frakturering, fracking, innebär att en blandning av vatten, sand och kemikalier pumpas in i ettborrhål under högt tryck så att berggrunden spricker upp och skiffergas frigörs.
- Metoden gör det möjligt att komma åt gas och olja som tidigare har varit så svår att nå att den inte har varit lönsam att utvinna. Över hela USA finns stora områden med skiffer på 100 till tusentals meters djup.
- Frackingmetoden är kontroversiell och kritiseras av miljörörelsen för dess inverkan på miljö och hälsa. Den federala miljöskyddsmyndigheten i USA, Enviromental Protection Agency (EPA), skriver i en rapport från förra året att man har hittat ”vetenskapliga bevis för att hydraulisk frakturering kan påverka dricksvattenresurser, under vissa omständigheter”.
- Den kommersiella utvinningen av skiffergas i USA har varit i gång i cirka 13 år och expanderat kraftigt de senaste åren.
- Den gas som utvinns genom fracking kan transporteras i pipelines, men kan även kylas till flytande form och transporters i tankar på båtar, tågvagnar och lastbilar.