Bostadskrisen blir allt värre. Den handlar inte enbart om brist på bostäder. Eftersom korta anställningsavtal har blivit vanligare har allt fler svårt att bli godkända för ett lägenhetskontrakt.
Text och foto: Kajsa Skarsgård
Linda Ek beskriver sig själv som lyckligt lottad. Sedan hon kom till Stockholm för sex år sedan för att läsa till sociolog har hon ”bara” behövt flytta fem gånger.
Genom ett lägenhetslotteri i en närkommun fick hon år 2010 ett hyreskontrakt på en trerummare. Problemet är att vikariatet som gjorde att hon då mötte hyresvärdens krav på arbete och inkomst har tagit slut. Lägenheten har blivit för dyr för Linda Ek, men för att byta den måste hon bli godkänd av en ny hyresvärd.
Nu har hon en timanställning och ett annat jobb på 25 procent, båda inom ideell sektor. Med hjälp av a-kassa stämplar hon upp till heltid.
– Jag är rädd att den nya värden inte ska acceptera det. Jag kan inte visa att jag kommer att kunna betala hyran mer än två månader framåt, säger Linda Ek.
Hon är inte ensam. De senaste 20 åren har andelen tidsbegränsade anställningar mer än fördubblats bland arbetande 20- till 34-åringar, från 13 till 28 procent. Sett till alla personer i den åldersgruppen var det förra året bara hälften som hade ett fast jobb.
Samtidigt som anställningarna har blivit mer osäkra, har hyresvärdarnas krav på de bostadssökande ökat. Färre har alltså möjlighet att bli godkända som hyresgäster.
– Där det är bostadsbrist, i tillväxtregioner och universitetsstäder, är hyresvärdarna mycket mer noggranna. Ofta ska man ha fast anställning, en viss inkomst och inga betalningsanmärkningar, säger Susanna Skogsberg som är förbundsjurist på Hyresgästföreningen.
Hyresvärden har rätt att säga upp en hyresgäst som inte betalar hyran. Ändå ska man kunna visa upp en inkomst tre gånger så hög som hyran för att bli godkänd av de kommunala hyresvärdarna i Stockholm. De accepterar dock även a-kassa, studiemedel och socialbidrag som inkomst. Ikeas växande bostadsbolag Ikano kräver en inkomst på fyra gånger hyran.
– Fastighetsägare tenderar att välja hyresgäster med en mycket god ekonomi. Många bostadssökande når inte upp till inkomstkrav på tre-fyra gånger hyran, särskilt inte om det är fråga om lägenheter i nyproduktionen där hyresnivåerna ligger väldigt högt, säger Susanna Skogsberg.
Linda Ek har precis skickat in papperna för att försöka få igenom ett triangelbyte. Hennes strategi är att satsa på en liten privat värd. Hon har hört att de gör mer individuella bedömningar än de stora bolagen.
– Annars har jag inte en chans. Jag har förklarat att jag inom mitt yrke alltid kommer att vara projektanställd, men att jag aldrig har missat att betala en räkning, säger Linda Ek.
Hon tycker att hyresvärdarna ska utgå mer från referenser och är skeptisk till inkomstkraven.
– Jag skulle inte vilja lägga mer än en tredjedel av inkomsten på hyra, men som hyrorna ser ut är det svårt, säger hon.
Når hon inte upp till inkomstkravet kan hon försöka bli godkänd med hjälp av borgensmän, men den vägen vill hon inte gå.
– Herregud, jag är 30 år. Jag tänker inte blanda in mina föräldrar i min bostadsjakt.
Att samhället i övrigt inte är anpassat till hur arbetsmarknaden ser ut i dag har påverkat vilka jobb Linda Ek söker. För ett par år sedan tog hon ett fast jobb som inom administration, bara för att få anställningstryggheten. Men efter två månader sa hon upp sig.
– Då lovade jag mig själv att bara jobba med det som är relevant utifrån min sociologutbildning. Men det har sitt pris, säger Linda Ek.
Fortfarande är halva hennes hem nerpackat i flyttlådor sedan hon för ett år sedan fick avslag på det första bytesförsöket. I triangelbytet hon är inne i nu är hon mest orolig för att hennes prinicipfasta värd inte ska godkänna den nya hyresgästen. Den kvinnan är föräldraledig och utan jobb för tillfället.
Linda Ek har å andra sidan fått ett intyg av sin arbetsgivare där hennes inkomst ser ut att vara mindre än vad den är. Trots att tjänsten troligen ska förlängas ville inte heller arbetsgivaren intyga det skriftligen. I värsta fall får Linda Ek det nya kontraktet först en tid in i anställningen, eftersom det är då projektpengarna officiellt beslutas.
– Det är viktigt att arbetsgivaren förstår bostadssituationen och skriver bra intyg. Det ligger i dess intresse att man har en bostad och inte ägnar all tid och ork till att leta, säger Linda Ek.
Sedan år 2000 har 112 000 hyresrätter omvandlats till bostadsrätter bara i Stockholms län, och 2011 blev de fler än hyresrätterna. Bankerna har därmed blivit allt viktigare bostadsförmedlare. Eftersom kraven är högre på bolånetagare än på hyresgäster är det ännu färre personer som har möjlighet att få lägenhet i form av en bostadsrätt.
– Kvinnor är överrepresenterade på utbildningar som leder till mer otrygga och lägre betalda jobb så det är ju en könsrelaterad fråga också, säger Linda Ek.
Under alla sina år i Stockholm har bostadsproblemen tyngt hennes liv.
– Jag är så himla less på detta. Får jag avslag nu drar jag från den här staden, säger hon.
Men det är lättare sagt än gjort för en akademiker i en osäker bransch. För när ett jobb tar slut har hon i Stockholm i alla fall större chans att hitta ett nytt. Att bo i storstaden är hennes främsta anställningstrygghet.
Fotnot: Linda Ek heter egentligen någonting annat men eftersom hennes situation på bostadsmarknaden är så känslig väljer hon att berätta sin historia anonymt.