Allt i universum är sammanlänkat. Det är filosofin som får Dag Johan Sundbys druvor att växa och hans trendiga naturviner att sticka ut.
Text: Kajsa Skarsgård Foto: Christina Sjögren
Mellan två bergskedjor i Oregon, USA, ligger Willamette Valley. Dalen är platt men här och där lyfter sig mjuka kullar ur marken. Några dagar tidigare var de pudrade med snö, men nu har de återgått till sina bruna och lila vinterskrudar, omgivna av gräsodlingarnas klargröna mattor.
På Johan Vineyards står vinrankorna i vila, var och en med bara ett par av sina fjolårsskott kvar. Skotten som nyligen klippts av ligger i gångarna i väntan på att hackas sönder och återvända ner i jorden. Allt ingår i ett naturligt kretslopp här.
– Målet är att hela gården ska bli ett självförsörjande holistiskt system, säger Dag Johan Sundby.
En röd katt har följt med Dag ut i vingården. Det är Redmond och hans jobb är att jaga möss. Han får hjälp av ugglorna, vars bon sitter uppspikade i de gamla amerikanska ekarna som på sommaren ger skugga åt vinmiddagarna.
Dags vita gympaskor blir leriga när han traskar runt mellan vinrankorna. Sedan ett par år rullar gården på så bra att han har kunnat lämna stora delar av grovarbetet till sina anställda och själv kan fokusera mer på att presentera vinerna de gör för distributörer och entusiaster.
– Det är fantastiskt att få resa runt i världen och dela sitt vin med andra, säger Dag.
Men vägen hit har inte varit rak, och för femton år sedan hade han aldrig kunnat föreställa sig att detta skulle bli hans liv.
Dag växte upp i ett vanligt, tryggt Oslo-hem. Han beskriver sin mamma som socialist och sin pappa som en kapitalistisk affärsman som hoppades att Dag skulle bli kung på Wall Street. Det hade han kanske blivit, om inte konflikten mellan Israel och Libanon ändrat allt.
1997 åkte Dag till södra Libanon som en naiv 20-åring för att tjänstgöra som soldat i FN:s fredsstyrka. När han ett år senare kom hem från krigets verklighet hade han med sig en djupare känsla för meningen med livet. Och det handlade inte om att tjäna pengar.
Sökandet efter en ny plats i världen ledde honom till Oregon. Där inspirerades Dag av alla små vingårdar och tanken på att skapa något långsiktigt istället för att flytta pengar som sysselsättning.
När möjligheten att köpa en vingård dök upp slog han till, med sin pappa som partner. Men det är tillsammans med vinodlaren och vinmakaren Dan J. Rinke som Dag har byggt upp Johan Vineyards.
Dag hade en önskan om att göra gården ekologisk, men när han anställde Dan 2007 kom han med en bättre idé. De skulle göra gården biodynamisk.
Därför ligger det nu en surt luktande hög av fjolårets vinrester och komposterar vid ena sidan vägen. Biodynamisk odling handlar om att gynna och ta hjälp av det naturliga ekosystem som en plats har. Viktigast av allt är att skapa en fruktbar jord.
När Dag köpte gården var jorden utarmad av konventionell odling och vinrankorna var vana att livnära sig på kommersiella näringstillsatser. De första åren under biodynamisk vård svarade vinrankorna därför med att hänga små och ledsna över sina stödlinor.
Men till slut tillfrisknade jorden, rankorna lärde sig kämpa för att hitta sin näring och druvornas smak kom att på riktigt spegla den plats de växt på.
De flesta raderna av rankor på Dags 35 hektar stora vinodling är Pinot Noir. Det var den druva som först började odlas i Willamette Valley på 1970-talet och det är fortfarande den som dominerar här omkring. Två andra Bourgongedruvor är också vanliga här, Pinot Gris och Chardonnay.
– Men till skillnad från de franska odlarna behöver inte vi upprätthålla Bourgongevinets integritet, utan kan vara mer flexibla och experimentella med druvorna, säger Dag.
Johan Vineyards har blivit pionjär i dalen genom att också odla den tyska druvan Blaufränkish och den österrikiska Grüner Veltinger. Dag är entusiastisk över de lätta men komplexa vinerna som blivit resultatet.
Den kreativa lustan genomsyrar alla processer på vingården, likaså filosofin att man ska ta vara på naturens egen gång och inte tillföra främmande tillsatser. Vinerna får jäsa spontant i öppna kärl och Dag och Dan experimenterar med olika sätt att göra vin.
Chardonnay-vinet Konkret har till exempel jäst på cementfat för att förstärka smaken av platsens mineralrika jordmån. Rosévinet Pétillant Naturels lätta bubblor har skapats genom att tappa vinet på flaska redan i slutet av den första jäsningen, stänga till med en kapsyl och sedan låta vinet jäsa klart.
I gårdens lilla vinbar står en norsk flagga och på väggen hänger foton på Dags fru och två döttrar, liksom på familjen hemma i Norge. Den 17 maj kommer det vara fullt med folk här för att fira nationaldagen, men nu är det tyst och lugnt.
Dag tar fram en flaska där det står Drueskall på etiketten och häller upp det kopparfärgade vinet i ett glas. Detta är ett orange-vin, en udda men allt mer populär sort på marknaden.
Organge-vin härstammar från Georgien och är roséns motsats.
Rosévin görs på rödvinsdruvor, men man skiljer snabbt skalen från saften så som när man gör ett vitt vin. Drueskall har istället gjorts på vitvinsdruvorna Pinot Gris och skalen har fått ligga kvar i mellan tio till 30 dagar för att ge färg och smak, likt processen för ett rödvin. Sedan har vinet lagrats i 15 månader och tappats för hand utan filtrering.
Resultatet är ett vin med vitvinsaromer som samtidigt har en struktur som traditionellt är förknippad med rödvin.
Dessa mer udda viner är nu en del av standardrepertoaren på Johan Vineyards, tillsammans med några mer klassiska Pinot Noirs.
– Vi prövar också att göra något nytt vin varje år för att hålla oss motiverade och kreativa, säger Dag.
Intill vinbaren ligger lagret, med ekfat från golv till tak. Dan J. Rinke och hans assistent Morgan Hall kommer in med varsitt vinglas, och med katten Redmond i hälarna. Från en tunna märkt Wisdom tappar de ut lite Chardonnay som lagrats sedan 2015. De luktar, smakar, byter några ord och noterar.
Dan och Morgan räknar med att tappa vinet på flaska först om ytterligare några månader men följer hur smakerna utvecklas varje vecka.
Några dagar tidigare, när snön överraskande hade fallit, kämpade sig en lastbil uppför kullen med sin mobila buteljeringsanordning. I minus tio grader stod de här och tappade 9600 flaskor vin.
Det blev ett par långa, tuffa arbetsdagar, men både Dan och Morgan jobbar på Johan Vineyards just för att de här själva får ta hand om hela processen, från beskärning av vinrankorna till buteljeringen av vinet. Och för att de uppmuntras att vara kreativa.
– Vinindustrin har blivit för mycket av en vetenskaplig jakt på det perfekta och har förlorat förmågan att uppskatta vinets skönhet i sin råa form, säger Dan, och fortsätter:
– Det perfekta är tråkigt. En brist kan ge vinet en intressant komplexitet, och gör bara vinet dåligt om den dominerar istället för att vara en av dess sidtoner.
Men det som Dan ser mest fram emot i år är inte att skapa ett nytt experimentellt naturvin, utan att ge liv till en ny bit mark som grannen tidigare brukade konventionellt.
Dag går i liknande drömmar. Han vill köpa kor till gården för att använda deras dynga och horn som gödningsmedel. Då sluts den biodynamiska cirkeln på Johan Vineyards.
Strävan efter att skapa positiva synergier i ett universum där allt är sammanlänkat utgör nu grunden i hela Dags liv. Därför när han också en annan dröm.
Han vill hjälpa norska krigsveteraner att hitta tillbaka till livet.
Reportaget publicerades i den norska tidningen Aperitif. Fler bilder finns på Christina Sjögrens hemsida.